JK friar poliser

JK har beslutat att lägga ned misstankar om brott mot de poliser som kontrollerade DN-fotografen Lars Epsteins kamera och bilder i samband med att han fotograferade på Kulturfestivalen i augusti. Tidigare liknande fall i samband med mordet på Olof Palme har poliserna inte friats.

JK borde utrett frågan bättre

Känsliga uppgifter finns i kameror

Jag delar Journalistförbundets ordförande Jonas Norlings åsikt i Journalisten att ”Man ska inte behöva identifiera sig som journalist i ett öppet samhälle.” http://www.journalisten.se/nyheter/jonas-nordling-kritiserar-polisens-in...

Men i den här frågan är det också anmärkningsvärt att JK så lätt lägger ned anmälan om att poliser sökt igenom Epsteins kamera.

För mig är en polisiär genomgång av en digital kamera och dess bilder och information något som polisen inte skall ägna sig åt.

Det framgår också i presshandbok från 1989 för polisväsendet: "Något legalt stöd för den typen av ingripande finns emellertid inte". "Fotoförbud kan överhuvudtaget inte utfärdas av polismyndighet".

Men det är värre än så. Polisen får inte beslagta filmrullar från fotografer. Det finns en dom i frågan i Svea Hovrätt från 1983. En polisman hade i samband med en brand i Solna beslagtagit en filmrulle från en fotograf, som visserligen återlämnades senare samma dag på polisstationen. Justitieombudsmannen ansåg att polismannen hade gjort sig skyldig till myndighetsmissbruk och drev frågan i domstol. Polismannen friades i tingsrätt men fälldes i Svea Hovrätt och fick böta 15 dagsböter. Både tingsrätt och hovrätt fann att polismannen saknat laga grund för att beslagta filmrullen och hovrätten beaktade att inte bara tvångsmedel använts mot fotografen utan att även omhändertagandet haft ett censurliknande syfte och att det vållat fotografen visst obehag att bege sig till polisstationen för att återfå filmrullen.

I dagens fotovärld används vanligtvis inte längre filmrullar men möjlighet att beslagta chips finns. I praktiken utgör en genomgång av tagna bilder i kameran samma censurliknande funktion. Värre är att genom en bläddring i kameran – där Epstein enligt anmälan inte heller tilläts delta – kan poliserna lokalisera exakt var Epstein rört sig och professionella kameror ger också IPTC-uppgifter och ibland GPS-uppgifter om exakt var bilderna är tagna och när. Uppgifter som kan vara känsliga i vissa sammanhang och som polisen vanligtvis inte kan beslagta hos en fotograf.

En färsk dom vid hovrätten för övre Norrland visar att i vart fall domarna i rätten ser betydligt allvarligare på saken än vad JK gjort i Epsteinfallet. I domen från den 26 mars 2015 krävde Folkbladet att beslag av en dator och en mobiltelefon från en journalist i samband med en mordutredning skulle hävas. Trots vikten av att få fram uppgifter kring mordet ansåg domstolen att källskyddet vägde högre i detta fall.  Domstolen uttalar sig också kring källskydd i datautrustning och påtalar att omfattande lagringsmöjligheter gör att risken till intrång i källskyddet ökar även om man inte vill dra slutsatsen att datautrustningar generellt skall omfattas av beslagsförbud.

Ur pressfrihet och yttrandefrihetssynpunkt är Epsteinfallet något som Dagens Nyheter borde driva i domstol när nu inte JK gör det. 

Staffan Teste jur.kand. och f.d. journalist  Dagens Nyheter.