Select Language / Välj Språk

Bildarkiv

Hej, jag har några följdfrågor till en annan fråga jag hittat här på webbplatsen, nämligen denna:

"Hej Jag har kommit i kontakt med några bildarkiv på kulturinstitutioner, museer och bibliotek. I flera fall hävdar bildarkiven upphovsrätt till bilderna. Vad gäller i dessa fall? Vem har upphovsrätten till bilder som samlats ihop från privata fotografer?" (http://www.bildombudsmannen.se/sv/content/har-bildarkiv-upphovsratt)

Svaret på den frågan lyder:

"Upphovsrätten har alltid den som skapat bilden. Upphovsmannen kan ge bort den ekonomiska rätten som gåva eller sälja den till annan. Har så inte skett är det vanliga arvsregler som gäller. Upphovsrätten övergår till upphovsmannens arvingar. Hävdar man upphovsrätt måste man kunna bevisa att man är rätt ägare t.ex. genom avtal."

Som ytterligare diskussionsunderlag vill jag också ha med detta: "För att lägga ut ett fotografi som någon annan har tagit måste du ha fotografens tillstånd. Om det är en porträttbild måste du också ha tillstånd från den som porträtteras på bilden. För proffsbilder gäller upphovsrätten i 70 år efter fotografens död och för amatörbilder gäller 50 år. Kom ihåg att bilder/foton av konstverk räknas hit." (http://www.ub.umu.se/skriva/upphovsratt)

Stämmer det? Gäller i så fall 50-/70-års-regeln bara om det inte finns några (levande) arvingar, eller upphävs även deras upphovsrätt 50/70 år efter fotografens död?

Av formuleringen "bevisa ... genom avtal" drar jag slutsatsen att endast skriftliga avtal gäller, eftersom det är svårt att bevisa ett muntlig avtal. Är det en riktig slutsats? Hur ska man då göra i fall som följande: En fotograf eller någon annan (t.ex. en släkting eller en vän till fotografen) som ägt fotografens bilder har någon gång skänkt dem till ett bildarkiv och sagt att de får använda bilderna hur de vill. Är bildarkivet skyldigt att ta reda på när fotografen dog och/eller (beroende på vad svaret om 50-/70-årsregeln blivit ovan) om det finns några levande arvingar och i så fall skriva avtal med dem? Finns det något annat viktigt man bör känna till i sammanhanget?

När det gäller ännu levande fotografer antar jag att man bör skriva avtal så att arkivets upphovsrätt är klarlagd innan fotografen dör. Finns det några standardiserade schablonavtal som man kan ladda ner någonstans och som innehåller allt som bör vara med för att de ska vara juridiskt bindande, eller kan man formulera dem lite hur man vill i samråd med fotografen (eller hans/hennes arvingar)?

Hur är det med bilder vars fotograf är okänd? Har man under några omständigheter rätt att lägga ut sådana på internet?

Slutligen en fråga om definitionen av "porträtt" med anledning av den ovan citerade formuleringen "Om det är en porträttbild måste du också ha tillstånd från den som porträtteras på bilden." De skriver "den" som om det endast gällde porträtt på enskilda individer, inte t.ex. bröllopsporträtt, syskonskaror m.m. Stämmer det? Om inte, var kan jag hitta den formulering som i lagen reglerar var gränsen mellan porträtt och icke-porträtt går?

Det vore mycket uppskattat om jag kunde få svar på dessa frågor.

Signatur: 
UL

Kommentarer

Bilder med verkshöjd blir fria 70 år efter fotografens död oavsett vem som äger dem. Detsamma gäller bilder utan verkshöjd (Behöver inte enbart vara amatörbilder) då skyddet upphör 50 år efter knäppet för bilder tagna 1967 eller senare. Muntliga avtal gäller men det är svårt att bevisa dem om inte vittnen finns. Specifikationsprincipen gäller i Sverige och går det inte att bevisa så skall en domstol döma med fördel för upphovsmannen. Alltså är det viktigt med skriftliga avtal. BLF har i sina prislistor utkast till gåvoavtal annars är det fritt fram att skriva som man vill. När det gäller porträtt finns inga regler. Ett porträtt kan vara flera personer t.ex. bröllopsbilden eller en bild i helfigur eller enbart ansikte. Domstol ytterst får avgöra. Lagen anger ingen gräns.
By Staffan Teste