Skada för barn prövas i Göta Hovrätt

Kan ett barn som otillåtets används för reklam i tidning bara ersättas med 500 kr? Ja, sa  Linköpings tingsrätt i en dom i juni i år.

Nu har Göra Hovrätt beslutat pröva om det är rimligt att Bostadsstiftelsen Platen i Motala skall kunna utnyttja okända barn i sin reklam och endast betala 500 kr i ersättning och skadestånd för brott mot lagen om namn och bild i reklam.

Tingsrätten har konstaterat i sin dom att bilder på små barn tagits utan erforderligt tillstånd av barnens vårdnadshavare.

- Genom att tingsrätten endast dömer ut 500 kr var till barnen öppnas möjligheter till missbruk av lagen (1978:800) om namn och bild i reklam, säger Staffan Teste, Bildombudsmannen AB som var ombud för barnen i tingsrätten.  Teste tycker att det är viktigt att målet nu prövas i högre instans. Det belopp som tingsrätten dömer ut är skanslöst lågt för brottet. Beloppen är så pass låga att de flesta företag skulle ha råd att agera i strid med lagen, dvs. utnyttja annans bild i reklamsammanhang utan samtycke. Med så låg ersättning skulle företag kunna strunta i att inhämta samtycke eftersom ersättningen de tvingas betala ut ändå är väldigt låg. Lagstiftaren uttryckte oro för missbruk av enskildas bild och namn i reklamsammanhang som en anledning till införandet av lag (1978:800) om namn och bild i reklam (prop. 1978/79:2 s. 3). Bekämpning av sådant missbruk är således ett grundläggande syfte med lagen.

- Det förefaller vidare högst märkligt att bevisningen från den part som har vidtagit den brottsliga handlingen läggs till grund för den skäliga ersättningen, säger Staffan Teste. Det förekommer knappast i brottmål i svensk rätt att domstolen utdömer det pris en snattare uppger att en hummer är värd jämfört med vad en ICA-handlare har annonserat ut hummern för i sin butik. Det är exakt vad tingsrätten kommer fram till i detta fall där man dömer ut vad den som begått intrång medger utan att ta någon som helst hänsyn till ifall den förfördelade kommit med andra krav. I immaterialrätten, som hänvisas till i propositionen om lagen om namn och bild i reklam, hänvisas ofta till vilka licenskrav den underlägsna parten hänvisat till. Balansgången är svår, men ersättning för ”brott” i domstolar som det egentligen är fråga om i detta fall lämpar sig knappast för vad ”brottslingen” medger.

- I sammanhanget är det viktigt att ta hänsyn till att personerna i fråga är barn, som generellt är mer utsatta än vuxna, vilket bör föranleda dels högre ersättning och dels högre skadestånd. Vidare hjälper bestämmelsen att skydda personer med hemlig eller skyddad identitet, vilket visar på vikten av att samtycke faktiskt inhämtas från alla avbildade personer i marknadsföringsbilder.

- Tingsrätten har kommit fram till en skälig ersättning som motsvarar 50 euro och inget skadestånd. Ett sådant domslut rimmar illa mot euroepisk rätt. Det kan uppfattas som tingsrätten mer tillvaratar kommersiella aktörers rätt än den enskilde människans. I förarbetena till lagen om namn och bild i reklam talas om att lagen kan luta sig gentemot immaterialrätten. En av huvudpunkterna i immaterialrätten är att jämställa partsintressena. Detta har tingsrätten klart missat i sin dom.