Publicering av bilder

1. Ta kontakt med tidningen för att få reda på vem som är upphovsman till bilden och vem som äger rättigheterna till bilden, det kan vara fotografen eller tidningen eller någon annan. 2. Försök ta reda på p. 1 genom de kontaktuppgifter som funnits för tidningen. Upphovsrätten upphör inte bara för att tidningen upphör, ni måste fortfarande få tillstånd innan ni använder bilderna. 3. Fotografens namn ska alltid anges, inte bara om den finns. Om ni behöver ange tidning beror på vad ni kommer överens om när ni får tillstånd att använda bilden. 4. Fotografens namn ska alltid anges, inte bara källan. Fotografens namn ska anges i bylinen, dvs. bildtexten, eller i en särskild bildförteckning. 5. Se till att ni klarerar rättigheterna innan ni använder böckerna. Få på papper att ni har rätt att använda bilderna och hur ni får använda dem, det gäller även om ni får använda bilderna gratis. Se till att personen som ger er tillstånd att använda bilderna äger rättigheterna att göra så. Den ideella rätten, dvs. att ange upphovsmannens namn och att inte på ett kränkande sätt ändra eller använda fotografiet stannar alltid hos upphovsmannen. 6. Någon generell tidsgräns finns inte. Det finns två olika skydd för fotografier, ett för fotografiska verk skyddas i 70 år efter det år upphovsmannen dog och ett för fotografiska bilder skyddas i 50 år efter det år fotografiet togs. Skyddstiden för fotografiska verk innan 1994 var 50 år efter det upphovsmannen dog och för fotografiska bilder 25 år efter att fotografiet togs. Skyddet för fotografiska verk höjdes 1996 från 50 år till 70 år efter det år då upphovsmannen dog.