Frågor & svar

Det är tillåtet att lägga ut bilder från evenemang på föreningens hemsida och namnge personer. Det som inte är tillåtet är att lägga upp kränkande bilder vilket skulle kunna innebära ett brott mot personuppgiftslagen. Det är också nödvändigt att iaktta straffrättsliga bestämmelser såsom förtal, men utifrån er fråga kan jag inte se att detta skulle vara aktuellt.

Det framgår inte av din fråga vad du och fotografen kommit överens om gällande rättigheterna till porträttbilderna. Om ni har beställt porträttbilderna av fotografen får fotografen inte använda fotografiet utan beställarens tillstånd. Det är oklart hur fotografen och skolan använder fotografiet men näringsidkare har inte rätt att använda fotografier på er i marknadsföring utan ert tillstånd.

Det finns flera olika varianter av timeforprint fotograferingar. Hur du och fotografen får använda fotografierna är beroende av vad ni kom överens om innan fotograferingen. Om ni kom överens om timeforprint, dvs. att du fått fysiska kopior av fotografierna så kan fotografen ha rätt i att ni bara kom överens om fysiska kopior, inte användning på Internet. Du som modell kan även innan fotograferingen ha begränsat hur fotografen fick använda fotografierna.

Ni som fotograf har rätt att få ert namn angivet och ersättning för utebliven namnangivelse. Om fotografiet använts utan ert tillstånd har ni även rätt till ersättning för detta. Om ni inte får ersättning för intrånget kontakta Bildombudsmannen ohman@bildombudsmannen.se. Glöm inte att dokumentera intrånget.

Har du publicerat dina bilder privat på din privata facebooksida så är det inte tillåtet. Kräv tidningen på ersättning.

Ett varumärke skall skydda just mot den otillbörliga konkurrensen som du just beskriver t.ex. bild på en Volvobil i en annons i vilken man framhåller att man istället bör köpa en Saab. Det är alltså inte tillåtet att utnyttja annans varumärke på detta sätt.

Om din far tog bilden 1979 så fodras tillstånd av honom att sprida bilder eller om han är avliden av hans arvingar, som kan vara hans fru eller flera barn. Förutsatt att du skaffat dig rätten till bilden så bör det inte vara några problem att sprida den. Det förutsätter att bilden inte är förtalande på något sätt eller att bilden inte förses med kränkande kommentarer. Men se upp med Facebook. Se till att du lägger bilden enbart för dina privata vänner på sidan, så att du inte riskerar att andra sprider den.

Det är endast fotografen som får bearbeta sina bilder. Men du tycks ha tagit bilderna utan tillstånd och det är inte heller tillåtet om det inte skett på allmän plats. Fotografen har dock rätt att begära ersättning för att ngon annan manipulerat bilderna och använt dem utan tillstånd.

Det finns inget skydd för byggnader utom just på Internet. Om det är ett originellt arkitektritat hus finns det skydd för arkitektens verk. Kan man få överta arkitektens rätt så kan fastighetsägaren driva en tvist när det gäller tillgängliggörande på Internet. Är det människor med på bilden kan människorna enligt lagen namn och bild i reklam kräva ersättning.

Bild upphovsrätt Sverige är en organisation som arbetar på frågan, men såvitt jag vet ännu inte löst med ett enda klareringsställe. Istället måste man vända sig till varje fotograf och förhandla om ersättning. Men det går att kontakta BLF www.blf.se till exempel och få hjälp.

Det du har skapat är din egendom och kan inte användas av någon annan utan ditt tillstånd. Har din avsikt varit att du skulle få ersättning för ditt arbete så kan du kräva att få det. Om de inte betalar utnyttjar de dina verk utan tillstånd. Behöver du hjälp så hör av dig via email till teste@bildombudsmannen.se

Det första ni måste göra är att dokumentera intrånget. Det är viktigt att datum, plats (exakt adress på hemsidan) och intrånget framgår, t.ex. genom utskrifter av hemsidan eller skärmdumpar. Gärna också hur länge intrånget pågått om det står när bilderna är uppladdade. Ni ska kräva skälig ersättning för bilderna, ersättning för utebliven namnangivelse och skadestånd för intrång och manipulation (observera att det inte utgår moms på utebliven namnangivelse och skadestånd). Om ni inte tidigare sålt rättigheter till bilderna kan ni hämta vägledning från Bildupphovsrätt i Sverige, bus.se, Svenska tecknare, svenskatecknare.se och Bildleverantörernas förening, blf.se. Den skälig ersättning som bör utgå är det belopp som ni hade sålt rättigheterna till om bolaget frågat om ert tillstånd. För utebliven namnangivelse utgår 100 % av skälig ersättning. Om ni behöver hjälp hör av er via e-post till ohman@bildombudsmannen.se

Om det är dina fotografier som lagts upp på Facebook kan du ha rätt till ersättning och skadestånd. Det du måste göra är att dokumentera att fotografierna ligger på Facebook. Hela internetadressen, datum och vem som lagt upp bilden måste framgå av t.ex. en utskrift eller skärmdump av hemsidan. Du kan därefter kräva ersättning och att hon tar bort fotografierna. Hör av dig via e-post till ohman@bildombudsmannen.se om du behöver hjälp.

Om ditt fotografi har använts utan tillstånd har ni rätt att kräva ersättning. Det är viktigt att ni dokumenterar intrånget med datum och plats. Skicka därefter ett krav på ersättning. Det går bra att kräva ersättning inom EU. Om bolaget inte betalar och ni vill ha hjälp skicka ett e-post till ohman@bildombudsmannen.se

Det finns inget förbud mot att lägga upp bilder på Facebook. Om fotografierna är kränkande kan fotografierna vara i strid mot personuppgiftslagen. Om det är ni som har beställt fotograferingen har fotografen inte rätt att använda fotografierna utan att först fråga er. Fotografierna får inte heller användas i marknadsföringssyfte.

Vissa element i designen som t.ex. logotyper kan vara skyddade, däremot känner jag inte till att Facebook eller Instagram stämt användare för skärmdumpar. Så länge det är dina egna bilder som syns bör det inte vara några problem. Om du fortfarande är osäker kontakta Facebook och Instagram, de har möjligtvis någon policy gällande detta.

1. Ta kontakt med tidningen för att få reda på vem som är upphovsman till bilden och vem som äger rättigheterna till bilden, det kan vara fotografen eller tidningen eller någon annan. 2. Försök ta reda på p. 1 genom de kontaktuppgifter som funnits för tidningen. Upphovsrätten upphör inte bara för att tidningen upphör, ni måste fortfarande få tillstånd innan ni använder bilderna. 3. Fotografens namn ska alltid anges, inte bara om den finns. Om ni behöver ange tidning beror på vad ni kommer överens om när ni får tillstånd att använda bilden. 4. Fotografens namn ska alltid anges, inte bara källan. Fotografens namn ska anges i bylinen, dvs. bildtexten, eller i en särskild bildförteckning. 5. Se till att ni klarerar rättigheterna innan ni använder böckerna. Få på papper att ni har rätt att använda bilderna och hur ni får använda dem, det gäller även om ni får använda bilderna gratis. Se till att personen som ger er tillstånd att använda bilderna äger rättigheterna att göra så. Den ideella rätten, dvs. att ange upphovsmannens namn och att inte på ett kränkande sätt ändra eller använda fotografiet stannar alltid hos upphovsmannen. 6. Någon generell tidsgräns finns inte. Det finns två olika skydd för fotografier, ett för fotografiska verk skyddas i 70 år efter det år upphovsmannen dog och ett för fotografiska bilder skyddas i 50 år efter det år fotografiet togs. Skyddstiden för fotografiska verk innan 1994 var 50 år efter det upphovsmannen dog och för fotografiska bilder 25 år efter att fotografiet togs. Skyddet för fotografiska verk höjdes 1996 från 50 år till 70 år efter det år då upphovsmannen dog.

24 § p. 2 gäller bara om du ska sälja medaljerna. Då får du i meddelande eller kataloger om försäljningen använda dina fotografier. Typexemplet är auktionskataloger. P. 3 gäller bara kataloger av samlingar. Med det menas en förteckning över dina medaljer med viss förklarande text om medaljerna i din samling. Katalog är inte detsamma som en bok. Utan att veta mer om du tänkt dig en bok eller katalog bör du tillfråga upphovsmännen till medaljerna.

Det är egentligen endast då förtal sker som det är lättare att få bort artikeln. Inom tre månader efter publiceringen kan man också vända sig till Pressens opinionsnämnd och kräva rättelse i frågan. Numera finns också möjlighet att vända sig till Google själva och säga anföra att artikeln förtalar och be att de avlägsnar sökningen. För att undvika problem kan det vara bäst att inte ställa upp med några kommentarer alls när man blir tillfrågad om inte tidningen accepterar att man får rätta sina uttalanden innan tryck.

Om du har skapat videon äger du också upphovsrätten till videon. Om Aftonbladet eller någon annan har använt filmen utan ditt tillstånd och utan att ange dig som upphovsman så har ni rätt till ersättning. Dokumentera intrånget och kräv ersättning. Om du behöver hjälp så maila ohman@bildombudsmannen.se

Även porträtt och gruppfotografier kan vara skyddade som fotografiska verk. Vad fotografiet skyddas som bedöms utifrån fall till fall. Gränsen mellan ett fotografiskt verk och en fotografisk bild bedöms i slutändan av en domstol. Fotografiska verk är skyddade 70 år efter det år då fotografen dog. Fotografiska bilder är skyddade 50 år efter det år då fotografiet togs. Ni bör ta reda på vem som äger rättigheterna innan ni använder fotografiet. Om ni vet vem som innehar originalfotografiet kan ni börja där.

Vad ni anser vara olagligt tagna fotografier på annans egendom framgår inte av er fråga. Eftersom ni själv anser att ni olagligt tagit fotografierna bör ni ta reda på möjliga konsekvenser innan ni använder fotografierna.

Även teckningar av barn kan vara skyddade av upphovsrättslagen. För att lägga upp teckningen på hemsidan behöver du upphovsmannens tillstånd, i detta fall barnet som tecknat. Kontakta barnet och föräldrarna och fråga om tillstånd. Skriftligt godkännande är alltid att föredra framför muntligt för att undvika missförstånd i framtiden.

Om grupperna på Facebook är tillgängliga för allmänheten, dvs. om alla kan ansöka och bli godkända och få del av gruppens innehåll, krävs upphovsmannens samtycke. Detta gäller både vykort och fotografier från tidningar. Kontakta upphovsmannen eller rättsinnehavaren för att fråga om tillstånd.