Frågor & svar

Som upphovsman till fotografier ska du alltid anges. Om du inte anges eller om fel fotograf anges har du rätt till ersättning. Du kan skicka ett krav på ersättning för utebliven namnangivelse. Om organisationen inte betalar eller du behöver hjälp är du välkommen att kontakta oss på ohman@bildombudsmannen.se

Bilderna är skyddade eftersom upphovsrätten gäller i 70 år efter det år upphovsmannen dog. Så även om upphovsmannen dog under 50-talet är bilderna skyddade. Ni bör därför kontrollera rättigheterna innan ni använder dem, särskilt om bilderna kommer att passera i bild. Det spelar ingen roll att det är under en kort tid. Bara bilder som förekommer i en oväsentlig del av bilden är undantagna enligt upphovsrättslagen. Som jag förstår er fråga är syftet att bilderna i er film ska synas.

De regler som personalen från lekskolan talar om gäller enbart för lekskolans eget interna privata område. I den händelse lekskolebarnen befinner sig på allmän mark är det fritt fram att fotografera och lägga ut bilder på Internet. Numera är det allt vanligare med barn med hemlig identitet så det går ju att tillfråga personalen om sådana problem. Men något förbud mot fotografering finns ej på allmän plats.

Bilder som tagits med tillstånd eller på allmän plats av djur kan användas. Det finns inget skydd gentemot detta.

Har du fotograferat din kompis på allmän plats kan du använda bilden hur du vill så länge den inte används i reklamsammanhang eller förtalande. Har du tagit den trots din kompis tillsägelse på privat mark innan fotografering bör du respektera att inte använda den och bör radera den då du visste att du inte fick ta den.

Du har rätt att skriva en självbiografi och behöver inte ha godkännande från personerna. Det du ska tänka på är att inte förtala personerna i boken och inte använda personernas namn i marknadsföring av boken.

Om annonseringen sker på internet och byggnaderna är arkitektritade eller annars skyddade som verk så kan det vara ett intrång. Skyddet gäller då för upphovsmannen till byggnaden inte ägaren. Däremot är det möjligt att be arkitekten att överlåta rättigheterna till ägaren.

Som fotograf ska du låta beställaren klarera eventuella rättigheter. Du ska inte garantera att beställaren fritt får använda bilderna mer än de rättigheter enligt upphovsrätten som du styr över. För att använda bilder i marknadsföringssyfte krävs det personernas tillstånd enligt lagen om namn och bild i reklam. För redaktionellt användning krävs däremot inget tillstånd.

Upphovsrätten gäller 70 år efter det år upphovsmannen dog. För att använda målningarna i er kommande skrift behöver ni upphovsmannens eller rättsinnehavarens tillstånd. Upphovsrätten är en ensamrätt som gäller oavsett försäljningsvärdet. Ta reda på vem som är rättsinnehavare idag och fråga om tillstånd. Dog konstnärinnan 1950 gr upphovsrättsskyddet ut 2020.

Även om mitti.se tagit bort fotografiet dröjer det innan fotografiet försvinner från Google. Ni kan skynda på processen genom att anmäla inaktuellt innehåll på följande länk: https://www.google.com/webmasters/tools/removals?pli=1

Det är oklart vilka regler som gäller, då tidigare domar om drönarflyg är överklagade till högsta instans. Se annars transportstyrelsen http://www.transportstyrelsen.se/dronare Har du drönarbilder är det dock klart att de måste vara godkända. Det är lantmäteriet som skall godkänna bilderna. https://www.lantmateriet.se/sv/Om-Lantmateriet/Rattsinformation/spridningstillstand/ Har du allt detta klart bör du kunna sälja bilderna.

Nej det är inte tillåtet. Såvitt jag förstår utgör din tjänst en kommersiell verksamhet som sprider/kopierar andras bilder. Det räknas inte som privat bruk utan är en kommersiell spridning och då fordras tillstånd av upphovsmannen eller rättighetsinnehavaren till bilden. Gör Hemnet på det här sättet är det möjligt att man gör sig skyldig till intrång såvida man inte har avtal med rättighetsinnehavarna till fotografierna.

Det du beskriver är brottslig verksamhet och du borde göra en polisanmälan. det verkar ju vara någon slags ID-stöld och det har sagts att polisen skall förbättra sin aktivitet i det området. Det går också att stämma intrångsgörare som bor i länder inom EU. Behöver du hjälp återkom till teste@bildombudsmannen.se Bildombudsmannen AB har medverkat till ett 30-tal domar mot personer och företag runt om i Europa, även Ungern. det gäller såväl upphovsrätt som förtal.

För att reposta fotografier på Instagram krävs upphovsmannens tillstånd. Det är tveksamt om det räcker med att personen hashtaggat fotografiet. Om hashtaggen endast är företagets namn kan det hända att personen inte sett företagets uppmaning. Det kan även vara så att personen som laddar upp fotografiet inte är upphovsman till fotografiet. För att vara säker bör företaget kontakta personen och kontrollera att allt står rätt till.

Det beror på om du tänkt använda (i) dina tidningarna som affischer eller (ii) göra kopior av tidningarna. För att göra kopior av tidningarna krävs upphovsmannens eller rättighetsinnehavarens tillstånd. Upphovsrätten gäller 70 år efter det år upphovsmannen dog. Om du använder tidningarna ur din samling krävs inte upphovsmannens samtycke. Ni har rätt att sälja de fysiska exemplar som ni har i er samling.

Om det är du som tagit fotografiet kan du kräva att företaget tar bort fotografiet. Du har även rätt till ersättning för den tid som de använt fotografiet. Skicka brev och faktura. Om du behöver hjälp kontakta oss på ohman@bildombudsmannen.se.

I Sverige får inte fotografier på människor användas i marknadsföring utan personens samtycke. Om du ska sälja fotografier av kändisar och ska använda fotografierna i marknadsförings måste du därför inhämta kändisarnas samtycke. Alla fotografier är skyddade av upphovsrättslagen (tills dess att skyddstiden går ut, vanligtvis 70 år efter det år upphovsmannen dog). Det betyder att du alltid måste ha fotografens tillstånd. Bara fotografier där skyddstiden har gått ut är fria att användas. Om du ska sälja fotografier måste du alltså alltid kontakta fotografen. Googles sökverktyg är inte tillförlitlig och det är du som använder sökverktyget som står risken. Google skriver själva under "Find free-to-use images" (https://support.google.com/websearch/answer/29508?hl=en) att de inte kan garantera om licensen stämmer. Det betyder att du först måste kontrollera att licensen stämmer genom att kontakta fotografen. Det är viktigt att komma ihåg att det är du som står riskera att få betala ersättning till fotografen oavsett god tro..

Verk är skyddade 70 år efter upphovsmannens död. Även om det inte skule vara ett verk t.ex. ett fotografi i en veckotidning är det skyddat i 50 år om det skapades efter 1967. Att lägga ut det på din blogg är en digital spridning. Om du däremot skulle använda det enbart privat t.ex. inom hemmets väggar är det OK.

Skulle egentligen behöva se resultatet för att uttala mig helt, men blir det en kopia av ursprungsfotografens verk så är det en exemplarframställning till vilken ursprungsfotografen äger rätten. Användning i privat bruk är dock tillåtet. Det är spridningen som inte är tillåten.

En redigering av en bild förändrar ingen upphovsrätt. Den som har tagit bilden eller t ex tryckt på knappen i en fotoautomat är den som är upphovsrättsinnehavare. Viktigt är dock att när man avtalar om en bearbetning att man gör upp om att erhålla ett elektroniskt original från början, så att man avtal om vad man skall få och vad detta kostar.

Upphovsrätten till bilden ligger kvar hos upphovsmannen. Skyddet för upphovsmannen gäller även bearbetning. det ger alltså ingen ny rätt att redigera en bild eller t.ex. färglägga den. Det senare kan t.o.m om det sker utan tillstånd betraktas som en kränkning av fotografens rätt. Fotografen behöver inte uppge vem som redigerat, bearbetat bilden. Hade du velat det skulle du ha avtalat om saken redan innan jobbet utfördes. I så fall hade det kunnat vara ett avtalsbrott.

Du som fotograf äger upphovsrätten till dina fotografier. Din före detta vän har inte rätt att använda fotografierna i strid med vad ni kommit överens om. Ni har rätt att kräva att hon slutar att använda dina fotografier och rätt till ersättning för intrång i er upphovsrätt. Se till att dokumentera intrånget. Ni kan skicka en faktura där ni kräver skälig ersättning, ersättning för utebliven namnangivelse och skadestånd. Om hon inte betalar eller ni vill ha hjälp så maila till ohman@bildombudsmannen.se

Det är tillåtet att lägga upp fotografier på Internet utan personens tillstånd så länge det inte är kränkande. Om fotografiet är kränkande kan det vara i strid med personuppgiftslagen. Du får inte använda fotografier på personer i marknadsföring. Det går inte att generellt svara på om en reseblogg är marknadsföring. Om resebloggen bara berättar om resan är det ok. Du får däremot inte marknadsföra varor eller tjänster med fotografier på personer utan deras tillstånd. Det är inte tillåtet att använda fotografier på Internet utan upphovsmannens tillstånd, det spelar ingen roll om du skriver ut fotografens namn. Fotografens namn ska alltid anges, även när du fått tillstånd av fotografen att använda fotografiet. Fotografen kan i vissa specifika fall ge dig tillstånd att använda fotografiet utan att du anger namn, men det kräver fotografens tillstånd. Ett skriftligt tillstånd är alltid viktigt för att undvika förvirring i framtiden. Ett muntligt avtal kan vara bindande men är värdelöst om personen glömmer bort eller ändrar sig. Skriftligt tillstånd i form av undertecknat avtal är alltid att föredra framför t.ex. e-postmeddelande. Om ni inte skriver ett avtal är det viktigt att det klart och tydligt framgår vad ni har kommit överens om. Se till att fotografen skriver hur du får använda fotografiet klart och tydligt. Om något är oklart är det viktigt att reda ut det innan ni börjar använda fotografiet. Om du vill använda porträttfotografier på Internet, t.ex. sociala medier, är det viktigt att ni kommer överens om detta när du köper fotografierna.

Du behöver först fråga fotografen om tillstånd innan du använder bilder på sociala medier. Det gäller även bilder på kändisar. Om du inte först frågar fotografen begår du ett brott och kan bli skyldig att betala fotografen för att du använt bilden.

Tidningen får använda fotografiet på dig så länge det sker i redaktionell text. Tidningen får inte använda fotografiet på ett sätt som innebär förtal eller använda fotografiet i marknadsföring för en vara eller tjänst.

Det är tillåtet att lägga ut bilder från evenemang på föreningens hemsida och namnge personer. Det som inte är tillåtet är att lägga upp kränkande bilder vilket skulle kunna innebära ett brott mot personuppgiftslagen. Det är också nödvändigt att iaktta straffrättsliga bestämmelser såsom förtal, men utifrån er fråga kan jag inte se att detta skulle vara aktuellt.

Det framgår inte av din fråga vad du och fotografen kommit överens om gällande rättigheterna till porträttbilderna. Om ni har beställt porträttbilderna av fotografen får fotografen inte använda fotografiet utan beställarens tillstånd. Det är oklart hur fotografen och skolan använder fotografiet men näringsidkare har inte rätt att använda fotografier på er i marknadsföring utan ert tillstånd.

Det finns flera olika varianter av timeforprint fotograferingar. Hur du och fotografen får använda fotografierna är beroende av vad ni kom överens om innan fotograferingen. Om ni kom överens om timeforprint, dvs. att du fått fysiska kopior av fotografierna så kan fotografen ha rätt i att ni bara kom överens om fysiska kopior, inte användning på Internet. Du som modell kan även innan fotograferingen ha begränsat hur fotografen fick använda fotografierna.

Ni som fotograf har rätt att få ert namn angivet och ersättning för utebliven namnangivelse. Om fotografiet använts utan ert tillstånd har ni även rätt till ersättning för detta. Om ni inte får ersättning för intrånget kontakta Bildombudsmannen ohman@bildombudsmannen.se. Glöm inte att dokumentera intrånget.

Har du publicerat dina bilder privat på din privata facebooksida så är det inte tillåtet. Kräv tidningen på ersättning.

Ett varumärke skall skydda just mot den otillbörliga konkurrensen som du just beskriver t.ex. bild på en Volvobil i en annons i vilken man framhåller att man istället bör köpa en Saab. Det är alltså inte tillåtet att utnyttja annans varumärke på detta sätt.

Om din far tog bilden 1979 så fodras tillstånd av honom att sprida bilder eller om han är avliden av hans arvingar, som kan vara hans fru eller flera barn. Förutsatt att du skaffat dig rätten till bilden så bör det inte vara några problem att sprida den. Det förutsätter att bilden inte är förtalande på något sätt eller att bilden inte förses med kränkande kommentarer. Men se upp med Facebook. Se till att du lägger bilden enbart för dina privata vänner på sidan, så att du inte riskerar att andra sprider den.

Det är endast fotografen som får bearbeta sina bilder. Men du tycks ha tagit bilderna utan tillstånd och det är inte heller tillåtet om det inte skett på allmän plats. Fotografen har dock rätt att begära ersättning för att ngon annan manipulerat bilderna och använt dem utan tillstånd.

Det finns inget skydd för byggnader utom just på Internet. Om det är ett originellt arkitektritat hus finns det skydd för arkitektens verk. Kan man få överta arkitektens rätt så kan fastighetsägaren driva en tvist när det gäller tillgängliggörande på Internet. Är det människor med på bilden kan människorna enligt lagen namn och bild i reklam kräva ersättning.

Bild upphovsrätt Sverige är en organisation som arbetar på frågan, men såvitt jag vet ännu inte löst med ett enda klareringsställe. Istället måste man vända sig till varje fotograf och förhandla om ersättning. Men det går att kontakta BLF www.blf.se till exempel och få hjälp.

Det du har skapat är din egendom och kan inte användas av någon annan utan ditt tillstånd. Har din avsikt varit att du skulle få ersättning för ditt arbete så kan du kräva att få det. Om de inte betalar utnyttjar de dina verk utan tillstånd. Behöver du hjälp så hör av dig via email till teste@bildombudsmannen.se

Det första ni måste göra är att dokumentera intrånget. Det är viktigt att datum, plats (exakt adress på hemsidan) och intrånget framgår, t.ex. genom utskrifter av hemsidan eller skärmdumpar. Gärna också hur länge intrånget pågått om det står när bilderna är uppladdade. Ni ska kräva skälig ersättning för bilderna, ersättning för utebliven namnangivelse och skadestånd för intrång och manipulation (observera att det inte utgår moms på utebliven namnangivelse och skadestånd). Om ni inte tidigare sålt rättigheter till bilderna kan ni hämta vägledning från Bildupphovsrätt i Sverige, bus.se, Svenska tecknare, svenskatecknare.se och Bildleverantörernas förening, blf.se. Den skälig ersättning som bör utgå är det belopp som ni hade sålt rättigheterna till om bolaget frågat om ert tillstånd. För utebliven namnangivelse utgår 100 % av skälig ersättning. Om ni behöver hjälp hör av er via e-post till ohman@bildombudsmannen.se

Om det är dina fotografier som lagts upp på Facebook kan du ha rätt till ersättning och skadestånd. Det du måste göra är att dokumentera att fotografierna ligger på Facebook. Hela internetadressen, datum och vem som lagt upp bilden måste framgå av t.ex. en utskrift eller skärmdump av hemsidan. Du kan därefter kräva ersättning och att hon tar bort fotografierna. Hör av dig via e-post till ohman@bildombudsmannen.se om du behöver hjälp.

Om ditt fotografi har använts utan tillstånd har ni rätt att kräva ersättning. Det är viktigt att ni dokumenterar intrånget med datum och plats. Skicka därefter ett krav på ersättning. Det går bra att kräva ersättning inom EU. Om bolaget inte betalar och ni vill ha hjälp skicka ett e-post till ohman@bildombudsmannen.se

Det finns inget förbud mot att lägga upp bilder på Facebook. Om fotografierna är kränkande kan fotografierna vara i strid mot personuppgiftslagen. Om det är ni som har beställt fotograferingen har fotografen inte rätt att använda fotografierna utan att först fråga er. Fotografierna får inte heller användas i marknadsföringssyfte.

Vissa element i designen som t.ex. logotyper kan vara skyddade, däremot känner jag inte till att Facebook eller Instagram stämt användare för skärmdumpar. Så länge det är dina egna bilder som syns bör det inte vara några problem. Om du fortfarande är osäker kontakta Facebook och Instagram, de har möjligtvis någon policy gällande detta.

1. Ta kontakt med tidningen för att få reda på vem som är upphovsman till bilden och vem som äger rättigheterna till bilden, det kan vara fotografen eller tidningen eller någon annan. 2. Försök ta reda på p. 1 genom de kontaktuppgifter som funnits för tidningen. Upphovsrätten upphör inte bara för att tidningen upphör, ni måste fortfarande få tillstånd innan ni använder bilderna. 3. Fotografens namn ska alltid anges, inte bara om den finns. Om ni behöver ange tidning beror på vad ni kommer överens om när ni får tillstånd att använda bilden. 4. Fotografens namn ska alltid anges, inte bara källan. Fotografens namn ska anges i bylinen, dvs. bildtexten, eller i en särskild bildförteckning. 5. Se till att ni klarerar rättigheterna innan ni använder böckerna. Få på papper att ni har rätt att använda bilderna och hur ni får använda dem, det gäller även om ni får använda bilderna gratis. Se till att personen som ger er tillstånd att använda bilderna äger rättigheterna att göra så. Den ideella rätten, dvs. att ange upphovsmannens namn och att inte på ett kränkande sätt ändra eller använda fotografiet stannar alltid hos upphovsmannen. 6. Någon generell tidsgräns finns inte. Det finns två olika skydd för fotografier, ett för fotografiska verk skyddas i 70 år efter det år upphovsmannen dog och ett för fotografiska bilder skyddas i 50 år efter det år fotografiet togs. Skyddstiden för fotografiska verk innan 1994 var 50 år efter det upphovsmannen dog och för fotografiska bilder 25 år efter att fotografiet togs. Skyddet för fotografiska verk höjdes 1996 från 50 år till 70 år efter det år då upphovsmannen dog.

24 § p. 2 gäller bara om du ska sälja medaljerna. Då får du i meddelande eller kataloger om försäljningen använda dina fotografier. Typexemplet är auktionskataloger. P. 3 gäller bara kataloger av samlingar. Med det menas en förteckning över dina medaljer med viss förklarande text om medaljerna i din samling. Katalog är inte detsamma som en bok. Utan att veta mer om du tänkt dig en bok eller katalog bör du tillfråga upphovsmännen till medaljerna.

Det är egentligen endast då förtal sker som det är lättare att få bort artikeln. Inom tre månader efter publiceringen kan man också vända sig till Pressens opinionsnämnd och kräva rättelse i frågan. Numera finns också möjlighet att vända sig till Google själva och säga anföra att artikeln förtalar och be att de avlägsnar sökningen. För att undvika problem kan det vara bäst att inte ställa upp med några kommentarer alls när man blir tillfrågad om inte tidningen accepterar att man får rätta sina uttalanden innan tryck.

Om du har skapat videon äger du också upphovsrätten till videon. Om Aftonbladet eller någon annan har använt filmen utan ditt tillstånd och utan att ange dig som upphovsman så har ni rätt till ersättning. Dokumentera intrånget och kräv ersättning. Om du behöver hjälp så maila ohman@bildombudsmannen.se

Även porträtt och gruppfotografier kan vara skyddade som fotografiska verk. Vad fotografiet skyddas som bedöms utifrån fall till fall. Gränsen mellan ett fotografiskt verk och en fotografisk bild bedöms i slutändan av en domstol. Fotografiska verk är skyddade 70 år efter det år då fotografen dog. Fotografiska bilder är skyddade 50 år efter det år då fotografiet togs. Ni bör ta reda på vem som äger rättigheterna innan ni använder fotografiet. Om ni vet vem som innehar originalfotografiet kan ni börja där.

Vad ni anser vara olagligt tagna fotografier på annans egendom framgår inte av er fråga. Eftersom ni själv anser att ni olagligt tagit fotografierna bör ni ta reda på möjliga konsekvenser innan ni använder fotografierna.

Även teckningar av barn kan vara skyddade av upphovsrättslagen. För att lägga upp teckningen på hemsidan behöver du upphovsmannens tillstånd, i detta fall barnet som tecknat. Kontakta barnet och föräldrarna och fråga om tillstånd. Skriftligt godkännande är alltid att föredra framför muntligt för att undvika missförstånd i framtiden.

Om grupperna på Facebook är tillgängliga för allmänheten, dvs. om alla kan ansöka och bli godkända och få del av gruppens innehåll, krävs upphovsmannens samtycke. Detta gäller både vykort och fotografier från tidningar. Kontakta upphovsmannen eller rättsinnehavaren för att fråga om tillstånd.