HD-dom om tumnagelbilder kan drabba Google

HD-domen mot en hemsida som publicerat skärmdumpar med upphovsrättskyddade bilder i bakgrunden kan få juridiska konsekvenser för sökjätten Google skriver Staffan Teste som var ombud för fotografen i Högsta domstolen.

I sin dom i det så kallade tumnagelbildsmålet har Högsta domstolen rett ut vad som gäller ifråga om publicering av bilder på Internet. HD dömer en hemsidestillverkare att betala såväl skälig ersättning som skadestånd till en fotograf vars bilder utnyttjats i reklam för hemsidestillverkaren.
 
Slutsatser man kan dra av domen beträffande internet är att otillåtet utnyttjande av fotografier som inte tidigare utgetts eller överlåtits till någon är såväl en otillåten exemplarframställning av originalet som otillåtet tillgängliggörande (överföring) till allmänheten.

Mängder av bilder som återfinns på till exempel Google bland annat i bildsök får anses som otillåtna utnyttjanden enligt europeisk lagstiftning. Många av de på Google återgivna bilderna är nämligen otillåtna från början på den plats vilken Google hänvisar till.
 
Detta gäller till exempel en bild som förekommit på iTunes av ett skivomslag med Evert Taube. (HD prövar för övrigt just nu i ett mål huruvida samma bild otillåtet används av varuhuset Åhléns i en reklambroschyr). iTunes har efter påpekande avlägsnat bilden från Apples hemsida men den finns kvar i Googlesök, där borttagandet av otillåtna bilder sker först successivt sedan sökmotorerna upptäckt detta om inte någon vänder sig direkt till Google och påtalar saken.
 
I beskrivningen av ”tumnagelmålet” har en del fått för sig att de aktuella bilderna skulle vara knappt synliga. Dagens Juridik skriver i sin kommentar till målet ”Tingsrätten fann att bilden i den frimärksstora skärmdumpen med de knappt urskiljbara fotografierna utgjorde intrång.”

Sanningen är att skärmdumpen av en hemsida var betydligt större än 1,5 gånger ett normalt frimärke och att bilderna i sig var så rena att de var klart synliga. Såväl tingsrätt som högsta domstolen hade inga problem med att ”urskilja” fotografierna.  Högsta domstolen skriver:

”fotografierna är visserligen små men de utgör inte en oansenlig del av bilden (dvs. skärmdumpen). Fotografierna har en särskild funktion såsom exempel på Kabelkulturs förmåga att kombinera text och bilder, även om de i och för sig inte har något innehållsmässigt syfte. Sammantaget kan fotografierna inte anses utgöra en oväsentlig del av bilden.”

Upphovsrättslagen gör nämligen ett undantag för återgivning av fotografier som syns i bakgrunden eller utgör en oväsentlig del av en ”bild” eller film.
 
Högsta domstolens definition av vad begreppet ”bild” är i det här sammanhanget en fördel för fotograferna. Det är första gången det slås fast i domstol.
 
Hade de aktuella bilderna ansetts utgöra en oväsentlig del av en hemsida hade de som vill utnyttja bilder kunnat hävda att en bild utgör en oväsentlig del av en tidningssida eller varför inte en anslagstavla. Hemsidestillverkaren i målet har hela tiden hävdat att fotografierna utgjorde en oväsentlig del av hela hemsidan det vill säga vad som fanns på sajten, som kan vara hur stort som helst.

Nu står det i HD-domen klart att ”när en skärmdump framställs får resultatet anses utgöra en bild”… ”vad som syns på framställarens bildskärm har avgränsats och fixerats med ett visuellt resultat”. Det är med andra ord själva det lånade materialet ”skärmdumpen” från en annans hemsida som utgör begränsningen och ”lånade” bilder skall bedömas i förhållande till detta.

Domen är klart i enlighet med upphovsrättslagen i Sverige och Europa, som skiljer sig från USA där en tumnagelbild (Googlesök) ansetts vara ok att använda genom ”fair use”.
 
När bilder plockats till en hemsida handlar det vanligtvis om varje bild plockas var för sig i form av en så kallad ”skärmdump.” Med HD: s tolkning kan inte ett sådant otillåtet utnyttjat fotografi anses vara oväsentligt då den ju skall jämföras med den gjorda ”skärmdumpen” det vill säga fotografiet självt.  Det är mer sällan som någon gör som i det aktuella fallet plockar och återger hela sidor från en sajt.
 
Någon har i kommentarer till domen påstått att domstolen tillämpar analoga förhållanden på Internet men det är inte alls fallet. Domstolen har tillämpat lagstiftningen såväl före som efter den 1 juli 2005 då upphovsrätten i Sverige harmoniserade med EU-lagstiftningen beträffande digital användning. HD hänvisar till 2 § upphovsrättslagen i vilken framställning av exemplar innefattar ”varje direkt eller indirekt samt tillfällig eller permanent framställning av verket, oavsett i vilken form eller med vilken metod den sker och oavsett om den sker helt eller delvis”.
 
För första gången gör också HD en tolkning av vad utgivningsbegreppet innebär i förhållande till digital publicering. Här hänvisar högsta domstolen till att det är lagstiftarens sak att avgöra om en ny anpassning skall ske av det digitala begreppet tillgängliggörande. I nuvarande upphovsrättslag omfattas inte utgivningsbegreppet digitalt tillgängliggörande. Utgivning avser spridning av fysiska exemplar till allmänheten och inte utläggandet av till exempel bilder på Internet, något som hovrätten nu får ta till sig. De i målet aktuella bilderna kan med andra ord inte anses utgivna, vilket är en av förutsättningarna för att de fritt skall kunna utnyttjas i bakgrunden av en ”bild”.
 
De som vill fritt (gratis) utnyttja annans skapande verk eller fotografier har drabbats av en missräkning i och med denna dom. Även om utnyttjandet i det här fallet är bagatellartat skall skadestånd utbetalas med 1 000 kr förutom ersättning för användandet. Hovrätten för Västra Sverige har tidigare dömt ut 2 000 kr per bild för otillåtet exemplarframställda bilder i en reklamkatalog. Den 1 juli 2009 förstärktes upphovsrättslagen ytterligare beträffande skadestånd då rätten i fortsättningen även skall ta hänsyn till att förhindra framtida otillåtna utnyttjanden.

Domstolarna torde vara mer benägna att betala ut skadestånd för ”bildstölder” i fortsättningen.